Signalsidan

Henry's signalsida

Digitala dekodrar 1

På den digitala anläggningen är det centralenheten som är själva hjärnan i systemet.
Centralenheten kan kan vara en fristående enhet eller ha inbyggd körkontroll och booster.

Då du vrider på körreglaget efter att ha valt lok genereras det pulståg till spåret som kan kommunicera med anläggningens lok.

Den utrustning som kan ta emot och tolka det digitala pulståget från cenralenheten kallas dekoder.
En dekoder kan vara en lokdekoder som är installerad i ett lok.
En dekoder kan också styra växlar, signaler eller belysning i byggander.

Lokdekodrar

Vi skall börja med att beskriva lokdekodrar eftersom det oftast är dessa man kommer i kontakt med då man börjar digitalisera sin modelljärnväg.

I de flesta nya lok idag finns dekodrar redan förinstallerade.
Har du gamla lok utan dekodrar kan dessa kompletteras med dekodrar antingen om du är händig med lödkolven eller lämnar till en hobbyhandlare för eftermontering.

Dagens lokdekodrar har utvecklats mycket under de senaste 10 åren.
Utvecklingen har dels lett till att dekodrarna blivit mindre, har fler funktioner och har till och med lärt sig skicka data tillbaka till centralenheten.

Lokadresser

De första dekodrarna hade bara möjlighet att tilldelas en begränsad mängd adresser. Idag klarar de flesta dekodrar att hantera adresser från 1 till 1000 vilket gör att de egna loken kan ha unika adresser.
Om man köper en ny dekoder eller ett lok med inbyggd dekoder har den oftast adressen 3 från början. Den får man sedan byta till den adress som passar.

Märklin som har ett eget digitalsystem delar ut adresser till varje lokmodell. Denna adress kan givetvis ändras efter behov. Använder man Märklins senaste mfx-dekodrar kan till och med centralenheten känna igen lokmodellen då den placeras på banan.

Det är klokt att ordna en egen tabell över sina lok och tilldelade adresser. Man kan även märka loken med adressetiketter på undersidan.

Hastighetssteg

Förutom en adress så att dekodern vet när den skall lyssna på cenralenhetens kommandon så behöver dekodern kunna styra motorn med olika varvtal för att loket skall kunna framföras med olika hastigheter och riktning.
Hastighetsreglering är förstås den mest grundläggande egenskapen för en lokdekoder. De finns flera standarder där de äldsta dekodrarna kan reglera lokets hastighet i 14 eller 28(27) steg.
De flesta nyare dekodrar klarar 128 hastighetssteg vilket är tillräckligt för att nå en bra hastighetsupplösning.

Då körkontrollen består av ett vred och vi har 128 körsteg sker hastighetsförändringen i praktiken steglöst. På en gammal 14-stegs dekoder kan man märka när hastighetssteget ökar eller minskar. Detta är oftast inte något större problem.

Min och max hastighet

Dekodrar har en rad inställningsmöjligheter. Detta görs initialt då man installerat dekodern. Förutom lokadressen som förstås är den viktigaste inställningen så behöver man inte göra några mer inställningar.

Det kan dock vara av värde att ställa den hastighet(spänning till motorn) som motsvarar hastighetssteg 1.
Detta är viktigt då man oftast eftersträvar bra lågfartsegenskaper hos loken. Man måste dock sätta tillräckligt hög spänning för att övervinna startfriktionen.

Maxhastigheten är inte lika viktigt men vill man uppnå en verklighetstrogen hastighet kan man maximera detta här.

Många dekodrar har också möjligheten att sätta upp en tabell över hastighetssteg och utspänning till motorn. Detta ger möjlighet till verklig fininställning av lokets hastighetsegenskaper

Acceleration och inbromsning

Alla dekodrar har inställningar för accelleration och inbromsning. Dessa båda inställningar är till för att få en verklighetstrogen start och stopp av loket.
Dessa egenskaper kan förstås även uppnås genom att ha ett tungt svänghjul i lokets drivning.

Lastavkänning

Många bättre dekodrar har inbyggd lastavkänning. Detta innebär att man an få loket att hålla konstant hastighet trots ökad eller minskad lutning eller ökat motstånd mot rälsen.
Denna funktion kan slås på eller av.

Funktionsutgångar

Förutom anslutning till rälsen och motorn finns även möjlighet att ansluta flera elektriska detaljer som belysning, rökgenerator och automatiskt koppel.

Dessa utgångar styrs med funktionsangenterna till varje lok. Normalt finns riktningskänslig belysning samt extra utgång för hyttbeysning eller separat toppstrålkastare. Man kan också styra spänningen på utgångarna för att kunna dimma belysningen.

Ljuddekodrar

Sedan några år tillbaka har det blivit populärt att förse sina dekodrar med ljudprocessor som kan återge olika inspelade ljud.
Ljuddekodrar finns till specifika lok men även mer generella ljuddekodrar för ånglok, ellok och diesellok.

Förutom ljud som är hastghetsberoende kan man i stort sätt välja vilka ljud som helst. Ljuden styrs via funktionstangenterna på körkontrollen.